Jag är inte alltid stark och det behöver jag inte heller vara.

..och i stunder som dessa, när världen är uppochned, skakad av allt kaos som omringar mig, blir man extra glad för de fina vännerna man har välsignats med. Alla fina omtänksamma ord. Det värmer och gör mig rörd. På djupet. Lika mycket som det känns ångestladdat, känns det rofyllt. Jag är utelämnad. Öppnad. Min stängda, låsta kista med hemligheter har liksom brutits upp och ni har fått se en hel del av vad som döljs där inne. Så otroligt läskigt, men skönt. Jag är inte ensam. Jag behöver inte vara stark jämt.

Lägger mig med fina orden som bildat tårar av någon slags sorgsen glädje som i en salig kombination lyckats ta sig ut ur mitt huvud, genom ögonen och ner för kinderna. Stenhårda kalla jag. Hur hände det här? Har jag blivit en mjukis? I vilket fall som helst är det okej. För jag duger som jag är.

Det jag egentligen ville säga är att jag älskar er över livet självt underbara, vackra själar! Utan er går det inte. Kärlek till er, mina vänner!

och CBD crew, may we be united for eternity. Ni är lugnet i min storm.

peace.

RSS 2.0